Hoppa till innehållet
Meny
Vige
Quick foot

Bloggtoons

Transparens

Transparens, när är det viktigt och när är det fel att vara transparent? Hur är man transparent på rätt sätt? Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt information att vara transparent i. I min strip nedan möter vi en av de första situationerna när man har en möjlighet att vara transparent, rekrytering. Hur ser en bra rekryteringsprocess ut tycker du? I strippen har jag valt att ta med medarbetarna i första rutan för att illustrera att det inte bara är chefen som har möjlighet och ansvar vid en rekrytering.

Serie, ruta 1. En chef i röd slips visar en nyanställd runt: ”… och här har vi vår relaxavdelning …” Bakom dem en pool med badring där två figurer solar i solstolar.

Ruta 2. Chefen: ”Du kommer få de bästa förutsättningarna hos oss.” Den nyanställde: ”Ja det verkar verkligen så.” Chefen: ”Så vad sägs, ska vi skriva kontrakt?” Den nyanställde: ”Ja för tusan, detta verkar nästan för bra för att vara sant.”

Ruta 3. Textruta: ”Första arbetsdagen”. Chefen visar mot två portar märkta HVN och HL: ”Välkommen till oss, din arbetsplats är genom den porten.”

Ruta 4. Den nyanställde går nerför en mörk spiraltrappa: ”Här var vi inte förra gången.”

Ruta 5. Den nyanställde kommer in i en dyster sal full av pulpeter där figurer sitter och skriver: ”Var är jag?”

Ruta 6. En arg arbetsledare i blå slips pekar: ”Tyst! Sätt dig på din plats och börja jobba nu!”

Ruta 7. Den nyanställde: ”Men relaxavdelningen och …” Arbetsledaren med en pekpinne: ”Det var ju rekrytering, sätt igång!”

Mer resurser

Låt oss lägga till med resurser till ett projekt och vips det går fortare, eller gör det? Brooks lag som förenklat säger “Om man lägger till fler människor (resurser) till ett försenat mjukvaru-projekt blir det än mer försenat” - https://en.wikipedia.org/wiki/Brooks%27s_law gör det ganska tydligt. Och det stämmer fortfarande, nära 50 år senare. Varför, jo för det är en stor kostnad att lägga till nya team man måste lära upp dessa nya personer/team. Om man dessutom köper in lösa konsulter och/eller enskilda anställda som formar ett nytt team måste detta team gå igenom ett antal faser innan de blir effektiva, de måste formas, stormas och mogna. Allt det tar tid och under den tiden är varken det nya teamet eller teamen runt dem fullt effektiva.

Tack Jimmy, Mattias och Daniel för en intressant diskussion i ämnet som bidrog till denna och några andra framtida strippar i tangerande ämnen.

Serie, ruta 1. Chefer vid ett bord: ”3000 dagar kvar! Det måste gå fortare!” En projektledare bredvid en ritning av ett slott: ”Inga problem jag har en plan.”

Ruta 2. Projektledaren talar från en scen till en stor folkmassa: ”Ni, denna tappra skara, på 3000 personer ska alltså bygga klart vårt nya slott!”

Ruta 3. Projektledaren pekar på en liten figur: ”Lilltroll Vidar här har räknat ut att en person hade byggt slottet på 3000 dagar.”

Ruta 4. Projektledaren: ”Se till att städa upp efter er imorgon när ni är klara.” Lilltroll Vidar ser förskräckt ut.

Dokumentera och glöm

Har ni någonsin suttit i ett team, haft en väldigt bra diskussion om hur ni ska jobba tillsammans. Så bra och skönt det känns! SÅ bra att ni bestämmer er för att skriva ned det och dokumentera det, på Confluence eller någon liknande tjänst, men när ni går in på er teamsida märker ni att det står ju tamejf*n redan där! Hur gör ni för att behålla era förbättringsinitiativ i levande? Jag har några idéer om ni vill veta mer…

Serie, ruta 1. Vige går fram till en grupp som sitter tätt runt ett bord: ”Hej vad gör ni?” En i gruppen: ”Vi skriver ner hur vi ska jobba tillsammans.”

Ruta 2. En i gruppen håller glatt upp en pappersrulle: ”Färdig!”

Ruta 3. Han lägger rullen i en kista med hänglås medan Vige tittar förvånat på.

Ruta 4. Vige: ”Vart ska ni nu?” Han ler: ”Till säkert förvar, så gör vi alltid.” Två andra bär iväg kistan.

Ruta 5. Vige ropar upp mot en borgmur: ”Men om ni vill läsa det igen?”

Ruta 6. Gruppen står på muren och har just tippat kistan i vallgraven, där en hög med likadana kistor ligger. En av dem: ”Hur menar du nu?”

Så har vi alltid....

Vi har något fantastiskt, något som hjälper oss i alla stunder i livet. Men ibland leder detta oss också in på felaktiga vägar, det gör att vi följer invanda mönster och beteenden som inte (längre) är fördelaktiga för oss. Detta fantastiska är vår hjärna, det är den som hjälper oss lösa problem. Men den är också inställd på att spara energi, och det gör den med hjälp av vanor. Ibland måste vi bryta dessa vanor. Hur gör du för att se identifiera ett invant mönster som inte (längre) är bra?

Serie, ruta 1. Två bödlar i svarta huvor sitter vid ett bord med ett stearinljus. Den ena: ”Vi kanske skulle ställa några frågor först.” Den andra: ”Men så här har vi alltid gjort.”

Ruta 2. Bakom dem ligger en fånge fastspänd på en sträckbänk. Den första bödeln: ”Ja men de dör ju!” Den andra: ”Mlalok sa ’tortera först fråga sen’, han visste vad han gjorde.”

Ruta 3. Bödlarna står vid sträckbänken där fången ligger livlös.

Ruta 4. Bödlarna bär bort den döda fången. Den ena: ”Vi kan ju prova att fråga först nästa gång …” Den andra: ”Så här har vi alltid gjort.”